Ekologisk mat kan försörja världen
Bristen på mat i delar av världen beror inte på ekologisk livsmedelsproduktion. Tvärtom finns det vetenskapligt stöd för att ett ekologiskt jordbruk kan försörja världen.
Den senaste tiden har flera debattörer gjort gällande att ekologisk produktion skulle utgöra ett problem med en tilltagande konkurrens om den odlingsbara marken. Senast i programmet P1 morgon den 21 maj påstods det att det skulle vara omoraliskt att odla ekologiskt, som kan ge mindre skördar, så länge det finns svält i världen.
I själva verket finns det inga belägg för sådana påståenden. Under 2007 presenterades tvärtom en studie som pekar i motsatt riktning. Ett lag av forskare från olika akademiska institutioner i Michigan, USA, har sammanställ resultatet av nästan 300 studier för att undersöka om ekologisk produktion kan försörja världen med mat.
Studien visar att om allt lantbruk lade om till ekologisk produktion, så skulle produktiviteten kunna sjunka något i den utvecklade världen, men öka med så mycket som 80 % i utvecklingsländer. Med grund i olika beräkningsmodeller kommer forskarlaget fram till att även om allt jordbruk lades om till ekologisk produktion, så finns det tillräckligt med mat för alla. Forskarna menar också att det inte behövs ta ytterligare landområden i anspråk för jordbruk. Studien visar tydligt att ekologisk produktion en del av lösningen för FN:s millenniemål att utrota fattigdomen.
- Det som behövs är att ta tillvara den kunskap som lantbrukare i utvecklingsländerna redan har. Det också behövs viss teknikutveckling. Då kommer mer mat att produceras där den behövs, säger Johan Cejie, regelutvecklingschef på KRAV.
- Det som i längden inte behövs för att utrota fattigdomen är dyra gödselmedel, bekämpningsmedel eller för den delen genmodifierade grödor, fortsätter Johan Cejie.
”Organic agriculture and the global food supply” publicerades den 4 juli 2007 i tidskriften ”Renewable agriculture and food systems”, vol 22, sid 86-108. En sammanfattning, och möjlighet att ladda ned hela artikeln finns på
http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=1091304
Vad betyder ekologiskt?
Ekologisk mat Kravmärkta och andra ekologiska livsmedel säljer som aldrig förr. Men många konsumenter har ganska vaga uppfattningar om vad beteckningarna står för. SvD ger därför en snabbkurs i ämnet ekomat.
En del läsare hör av sig och är kritiska mot begreppet ekologisk mat. De påpekar att ekologi egentligen är en vetenskap, som handlar om de levande varelsernas relationer till sin omvärld, och att beteckningen därför inte kan klistras på sådant som enskilda livsmedel.
Vissa skeptiker framhåller det engelska ordet organic som bättre eller det franska biologique . Men även organisk och biologisk är ju sedan tidigare laddade med andra betydelser. Så vi får nog acceptera att ordet ekologisk har blivit etablerat hos oss – liksom i övriga Norden och i Tyskland – och istället försöka förstå dess innebörd i livsmedelsbutiken.
Men visst är ekologisk ett vidsträckt och ganska svårdefinierat begrepp. Även om man bara håller sig till matvaror kan det betyda olika saker beroende på vilken del av produktionsprocessen man talar om. Och den som frågar oss konsumenter vad ekologiskt står för kommer att få skiftande svar, som sträcker sig från de allra mest globala aspekterna till den personliga nyttan. Från miljövänligt och klimatsmart till giftfritt och hälsosamt – med djurvänligt som en extra etisk dimension.
Enkelt uttryckt är ekologiska livsmedel det som EU har definierat som sådana. I vårt land där Kravmärket är betydligt mer närvarande än EU:s motsvarande märke är det dock mer relevant att utgå från Kravs regler när man ska förklara vad ekomat är.
Kravmärket skapades 1985 för att få till en enhetlig märkning.
Krav drivs av en ekonomisk förening som består av 27 medlemsorganisationer. En brokig samling med allt från Biodynamiska Produkter, Djurens Rätt och Fältbiologerna till Coop, Hemköp, Ica, LRF och Scandic Hotels.
•Vad krävs för att ett livsmedel ska bli Kravmärkt?
Det beror på vilken produkt det gäller, men detta är några grundprinciper:
•Odlingen ska sikta mot en miljömässigt hållbar produktion. Varken kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer får användas.
•Djuren ska leva så naturligt som möjligt. Exempelvis får grisarna gå ute året runt med möjligheter att böka och på sommaren svalka sig med gyttjebad. Rutinmässig, förebyggande medicinering är inte tillåten. Djuren ska skötas på ett sådant sätt att de håller sig friska ändå. Däremot får de samma mediciner som andra djur vid symtom.
•Sammansatta produkter – exempelvis sylt, saft och färdigrätter – ska bestå av Kravgodkända ingredienser. Omkring en tiondel av de 316 tillåtna tillsatserna med E-nummer får användas i Kravmärkta varor. Här får varken finnas färgämnen, sötningsmedel eller smakförstärkare.
Mindre känt är dock att det finns två olika Kravmärken, och för att upptäcka skillnaden måste man läsa det finstilta i märkets ytterkant. På det vanliga Kravmärket står ordet ”ekologisk” medan detta saknas på det så kallade B-märket.
Skillnaden ligger i hur stor mängd Kravgodkända ingredienser som en sammansatt produkt består av. Minst 95 procent för att få använda det ursprungliga märket medan det räcker med 70 procent för B-märket.
•Vad skiljer Krav från EU:s ekologiska märke?
Egentligen inte så mycket, men Kravs regler är på en del punkter hårdare. Främst gäller det djurhållning, djurtransporter och slakt. Dessutom är konserveringsmedlet nitrit förbjudet hos Krav men ännu så länge tillåtet i de EU-ekologiska charkprodukterna.
•Hur kan influgna frukter från Latinamerika få kallas ekologiska?
Bra fråga, skulle nog Krav svara. Organisationen har just bestämt att man inte ska ha en särskild klimatmärkning utan istället arbeta in klimathänsyn bland de övriga reglerna. Och då kan just Kravmärken på flygfraktade frukter komma att sitta löst.
Mats-Eric Nilsson
08-13 56 31
Ekologisk frukt och grönt oftast fritt från bekämpningsmedel
Ur nyhetsarkivet 2008-01-09
Bara två av totalt 148 prover av färska ekologiska frukter och grönsaker innehöll rester av bekämpningsmedel. Det visar en kartläggning som Livsmedelsverket har genomfört. Det ena provet kom från Sverige och det andra från Egypten.
- Resultaten visar att både odlingen och den fortsatta hanteringen av ekologisk frukt och grönt fungerar bra, både i Sverige och andra länder, säger Petra Bergkvist, statsinspektör på Livsmedelsverket.
Syftet med undersökningen, som pågick från hösten 2006 till hösten 2007, var att undersöka om de ekologiska varorna uppfyller kraven på att vara fria från sådana bekämpningsmedel som bara får användas i konventionell odling. Två av de 148 stickproverna innehöll rester av bekämpningsmedel.
Det ena provet var taget i ett parti svenskodlad potatis och innehöll mycket låga halter av bekämpningsmedlet dikvat. Dikvat är tillåtet i konventionell potatisodling. Det andra provet var röd paprika odlad i Egypten, som innehöll bekämpningsmedlet prozymidon och som är tillåtet i konventionell odling av paprika.
- Resultaten tyder på att hanteringen av ekologiska vegetabilier, från odlingen till butik, generellt fungerar bra och att konsumenterna kan lita på den ekologiska märkningen, säger Petra Bergkvist.
Kartläggningen kunde inte visa på några skillnader mellan hur svenskodlade vegetabilier och vegetabilier odlade utomlands uppfyller kraven på ekologiska livsmedel. Orsaken var att det var så få prover som innehöll rester av bekämpningsmedel.
